Nu har jag äntligen tagit tag i att föra över lite bilder från kameran!!! LO:n var ett tappert försök till distraktion efter misshandeln. Vet inte.. är inte helt nöjd.. kan bättre :-) Men den duger!


Sen har jag försökt mig på en exploding box för första gången. Min ena chef frågade om jag ville göra ett kort till en kollega som fyllt 50 nyligen. Karlar är alltid svåra tycker jag. Men då är det roligare att prova lite annorlunda vikningar istället. Den är inte helt klar (saknar skrivrutorna på de "flärparna" som är gröna + mitten) men jag lovade att bilderna skulle komma under kvällen :-) ska försöka fota allt när det är klart och i dagsljus.. ber om ursäkt för den dåliga kvaliten på bilderna samt bristen på ljus...






Men jag gillade verkligen boxen. Den kommer göras fler gånger!!!

Ja... frustrerad kan man ju kalla det.. får snart tokspel. Har suttit med samma LO i flera flera dagar och kommer just det ingenstans. Hjärnan vägrar samarbeta med mig! Jag vet vilken känsla jag vill ha fram men jag hittar inga vägar dit.

Dagen började segt idag. Vaknade nästan mot min egen vilja vid 8 och tog mig ut med hundarna. Hade bara tänkt ta en kort morgonpromenad, men när jag väl hade kommit ut tog jag mig i kragen och beslöt mig för att ta en lite längre runda än jag först hade tänkt. När jag nästan var tillbaka hemma sprang vi på en jättestor labradorhane. Och klart mina småtöser skulle busa. Så blev en extra runda och nu är matte trött i benen och hundarna sover sen en timme tillbaka. Härligt med snön då vill man vara ute. Framförallt idag när det var riktigt behagligt ute med -12,5 på termometern. :)






Knappt man kommer ihåg att hon varit så här söt och liten. Framförallt nu när hon spenderar dagarna med att tugga sönder mina saker, dra i kopplet skälla på cyklar som står felparkerade...  :)



Första dagen hemma :)

Har under förmiddagen suttit och kikat runt på alla fantastiska pysselbloggar som finns. Vissa är så otroligt duktiga. Några av mina favoriter är Lillnettan, Bellamio och Yoli. Kan sitta och titta på detaljer i timmar på deras sidor. Otroligt duktiga!!! Sen ska vi ju inte glömma min scrapguru!!!! Var ju ändå Linda som verkligen introducerade mig för den här underbara hobbyn! Tänkte försöka pyssla lite ikväll. Har nu lyckats få i mig mat, promenerat hundarna i skogen och sambon jobbar. Känns som ett gyllene tillfälle att dra fram startkablarna och försöka "chocka" igång kreativiteten. Bättre terapi finns nog inte..

Idag var det debriefing på jobb. Skönt att få ihop bitarna om vad som hände, samtidigt som jag nog först nu verkligen inser hur arg jag är. Och menar då inte "irriterad"-arg utan "jag skulle vilja slå någon"-arg. Men det är väl ett naturligt steg och något man bara måste ta sig genom. När jag kom hem var jag helt slut. Tog med mig hundarna och gick ut till vårt lilla skogsområde som vi har här runt husknuten. Det dalade lite snöflingor och var väl runt -10 grader. Hundarna fick springa runt och leka av sig och jag gick mest och sparkade snö framför mig. Men så kom jag till en liten glänta i bland träden och jag kunde inte annat än stanna, tog ett djupt andetag och stod där och bara tittade upp på de långsamt fallande snöflingorna. Och för en liten liten stund kändes livet enbart underbart och helt stilla.

Det är väl det enda sättet att gå vidare på, en dag och ett steg i taget.

Var på rättsmedicin idag och fick alla blåmärken dokumenterade. Har trots allt haft en jäkla tur måste jag säga. Att efter ett sånt påhopp bara ha blåmärken, muskelvärk och bulor. Vet egentligen inte vad som kommer hända nu. Det blir debriefing på jobb på torsdag i alla fall och så får vi se vad som sägs sen. Känner mig jättekluven inför allt. Känner såväl ilska som frustration som sorg. Känner enorm empati för min patient samtidigt som jag känner en total avsky. Så nu tar jag ett steg i taget och en dag i taget så kommer jag på ett eller annat sätt ta mig framåt igen. Det som är svårast med det här är det faktum att det är hysteriskt svårt att sova. Var gång jag sluter ögonen ser jag förloppet framför mig om och om och om igen. Kan säga att det inte gör det lättare att slappna av och somna in. Men även det kommer ju att bli bättre, får bara vara villig att ge det lite tid.

Imorgon ska vi försöka få lite ordning på livet igen. En lång promenad på förmiddagen med hundarna och sen ska vi städa ut julen och riva lite på köket. Det är ju snart dags för bygget att starta så vi måste börja lägga manken till och bli klara. Det är skönt att ha lite att göra så man inte går och fastnar i alla tankar allt för mycket. Men ikväll blir det lugn och ro i soffan, är helt slut efter dagen som varit.